29 september 2005

Gissa låten II

Det börjar visst bli populärt med dessa klurigheterna. Här kommer en till:

27 september 2005

Gissa låten

Efter ShetCat's och josephzohn.

Vilken låt?

25 september 2005

Resa i tiden

Om man åker tillbaka till dåtiden åker man ju tillbaka till något som faktiskt redan har hänt och borde då rimligtvis inte kunna ändra framtiden utan endast uppleva dåtiden. Men det kanske dock kan vara möjligt eftersom det som ”har hänt” inte har hänt än och på så sätt kanske man ändå skulle kunna förändra framtiden och på så sätt skapa en alternativ verklighet till den ”egentliga”. Men det förutsätter ju då att man fortfarande är den man var när man åkte från nuet. Och det i sej borde skapa paradoxala följder.

Men i ”Tillbaka till framtiden 2” åker dom tillbaka till 1955 där dom redan varit i ettan och ser sej själva vara där vid första tillbakaresan och det har jag faktiskt lite svårt med. Det känns konstigt att den tillbakaresan skulle blivit en verklighet som dom kan resa tillbaka till. Då finns det redan två utav en och man blir en tredje. Åtminstonde om man åker tillbaka till man själv lever. Vidare skrivs DEN ”verkligheten” till och blir en tredje. Fortsätter man så kan man bli hur många som helst fast man ju faktiskt bara finns en gång. Förstår du eller svamlar jag BARA?

Dessutom borde man inte heller kunna åka in i framtiden eftersom den ännu inte är skriven, förutsagd, bestämd etc. Den beror helt på alla dom små val vi gör varje dag. Men just det... man kan väl inte resa in i framtiden? Jodå... klockan är nu två minuter senare än när du började läsa detta. Du befinner dej i framtiden just nu. Gör nåt bra. Puss.

23 september 2005

Sjudimensionell??

I förrgår funderade vi över vad sexdimensionell var för något. Jag fick så spridda svar som att det både var som mobiltelefoner och att äta glass. Vad som kan sägas säkert är att jag inte blev ett dugg klokare för det. Teorierna är många, men ingen har än kommit på nån för mej hållbar sådan. Nåväl... kommer ni på något så tveka inte - låt er röst höras - hör av er... till mej.

Vi gick oxå för ett par dagar sen in på vad tid var för något. För den som undrar hur Gud nu kunnat planera och skapa före tiden så ligger antagligen svaret i att Gud själv oxå skapade tidsåldrarna och själv är helt utanför den (Mika 5:2, ”Hans ursprung är före tiden...”). Däri förstår vi oxå då att han är evig. Det blir heller inte speciellt konstigt att läsa att ”en dag för Herren är som tusen år och tusen år som en dag” (2 Petr. 3:8). Men nu börjar vi hamna i ett stort sidospår; bibeln... och det var ju faktiskt inte alls den vi pratade om. Ibland känner man sej en aning sjudimensionell, haha...

21 september 2005

Dom många dimensionerna

Nolldimensionellt borde kunna utgöra endast ett hörn (en prick?) eftersom endimensionellt är ett sträck. Lägger man till en dimension till så får vi då en kvadrat, dvs höjd och bredd. I den tredje dimensionen tillkommer volym. Det är så vi uppfattar verkligheten utanför data-skärmen och tv-rutan, alltså bredd, höjd och djup. Och när man pratar om fyrdimensionellt menar utöver dom tre även tid. Den fungerar lite som ett skydd som hindrar oss att komma ifrån den tredje dimensionen. Skulle man alltså kunna ägna sej åt att resa i tiden (vilket jag återkommer till) skulle det medföra att man inte längre var en del av vår tideräkning, av vårt kända universum. Man skulle då stå utanför och i princip kunna hoppa in vart som helst. Den femte dimensionen är vilken verklighet man talar om. Det kan även stå för personen eller objektet om man så vill, men är ju ändå beroende av vilken verklighet man talar om. Juh.

Men vad i hela världen är sexdimensionell? Finns det över huvud taget? Är det när allt man uppfattar har med sex att göra, eller vad? Nån som vet får gärna göra mej klokare...

19 september 2005

Tid

Tid är det som hindrar allt från att hända samtidigt. Och för att slippa det valde man att uppfinna en tid som varken börjar eller slutar, utan bara pågår helt enkelt. Man valde vidare att dela upp tiden i så kallade små-tidrar för att kunna skilja tidrarna åt i bland annat år, månader, veckor, dagar, timmar och minutrar. Vad jag undrar är:

Vem är det som snor en hel minut från oss varje dag och ger oss inte den tillbaka förräns vart fjärde år? Eftersom vi får en dag extra vart fjärde år p.g.a. att tideräkningen ska stämma betyder det att varje dygn EGENTLIGEN är ca 24 timmar och en minut. Eftersom man inte får tillbaka tiden förräns vart fjärde år borde det vara möjligt att till exempel jobba mer än du får betalt för och tvärtom... Eller för att dra det till sin spets, du kan få leva kortare än du egentligen har gjort...

Knepigt det där...

17 september 2005

En halv evighet

Jojjo försökte länge förklara för mej att man inte kunde dela på en evighet, eftersom den varken har ett början eller ett slut... medans jag hävdade att den inte alls behövde det för att delas. Hur du än delar den kommer den delas på mitten antar jag, om man nu kunde dela den. En halv evighet borde rimligtvis vara något som antingen har en början men inget slut, eller oxå ingen början men ett slut. Därför är det rimligt att tro att man kommer att vara död en halv evighet. Eller för den som tror på paradiset/himlen eller oxå lilla bibeln Joh.
3:16 (Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom
inte skall gå förlorad utan ha evigt liv
) så innebär alltså sannolikt ”evigt liv” en halv evighet.
Känn dej besviken, eller nåt...

Tungt...

15 september 2005

Mysteriet med åldern 27

Vad är det med 27? 13 - oturstal? 13.5 - ännu mer otur? 27 - dubbel förföljelse?

Eller är det bara en slump att Kurt Cobain, Jimi Hendrix, Brian Jones, Janis Joplin, Jim Morrison, Gary Thain, Ron McKernan, Kristen Pfaff, Alan Wilson och nu senast Jeremy Ward dog just vid 27?

Och måste 27-års-krisen infinna sej just vid 27 eller kan man se den som nåt mer flytande som Brian Cola, Pete Fardon, Andy Gibb, Shannon Hoon, Keith Moon, Bon Scott, Hank Williams, John Bonham, Tommy Bolin, James Honeyman-Scott, Paul Kossoff, Frankie Lymon, Jimmy McCulloch, Phil Lynott, Steve Clark, John Belushi, Jonathan Melvoin, Tim Buckley, Lowell George, Gram Parsons, Hillel Slovak, Will Shatter, Brad Nowell, Vinnie Taylor och Danny Whitten där det då så kallade slutet kan inbefinna sej från dess att man är 25 fram till 30-års-åldern? Skulle inte det förstöra mysteriet med just 27?

Och måste allt vara drogrelaterat så att Keith Green, Randy Rhoads, Mark Bolan och Ronnie Van Zant som bara infann sej på fel ställe vid fel tidpunkt misslyckades?

Många frågor att ta med sej här i livet...

Vart jag vill komma?
Jo, till att livet var mycket enklare förr.
Då räckte det med att bara vänta.
Nu krävs planering.

13 september 2005

Long Live the Revolution!

Musiken skulle göra uppror, och gitarren skulle få en allt mer betydande del. Trummorna skulle slås hårdare på, hammondorgeln skulle distas och sångaren skulle skrika.

Musiken var helt plötsligt inte lika förutsägbar som den innan varit. Man visste aldrig vad som väntade. Taktens punkteringar blev oregelbundna och harmonierna annorlunda. Vad skulle härnäst komma?

Helt plötsligt blev musiken någonting bra, nästan så man gick av....

Men var den så bra egentligen?

Nja, musiken kännatecknades av synkoperingar, som vi alla vet rubbar kroppens och sinnets naturliga balans och rythm. Ja, man blev helt enkelt hypnotiserad av den, och det sexuella begäret förstärktes av musiken.

Musiken var så oförutsägbar att man visste inte när nästa ters skulle komma. Och fanns det nåt värre än när bara två egentliga toner fick det att vibrera i hela kroppen, när Satansintervallet (tritonus) skar i musiken, och fick den att leva vidare.

Jo, nog var musiken farlig, musiken som förenade olika människor med varandra.

Men vad skulle vi gjort idag, om aldrig Deep Purple och Led Zeppelin hade vågat starta revolutionen? Ja, vad skulle man gjort?

Det är tur att det finns människor som vågar göra "förbjudna" saker. Annars skulle vi inte komma nånstans.

11 september 2005

Rippa

Välkomna hit alla kära vänner. Både ni som redan är och ni som eventuellt skulle vilja bli. Jag håller på att rippa. Rippa (så gott som) alla cd-skivor jag har till min externa hårddisk. Efter noga övervägande har jag valt mp3 Average Bitrate 256-320.
Okej, jag började faktiskt att rippa dom i Constant Bitrate 192 men ångrade mej så småningom. Man vill ju ha det så bra som möjligt fast ändå komprimerat. Juh. Inte för att mp3 är just det bästa alternativet att koda musik med men det är än så länge definitivt vanligast så... Det får duga tills vidare. Tar lite mycket plats om jag ska lägga in allt som wave...
Men inte mycket knaster än alltså... Det blir värre när jag ska gå igenom alla mina vinylskivor. *Suck*
Jasså, du undrar vad det är för skivor, vilken slags musik? Jo, det är allt från 60-talets Doors via 70-talets Deep Purple, Led Zeppelin, Kansas till U2, Depeche Mode och Silverchair...
Nä, nu börjar jag just undra vad det var jag gjorde. Bloggade eller rippade? Jag antar att jag får återkomma vid ett senare lämpligt tillfälle. Ajjös.